Första Folkets Hus som arbetare byggde och finansierade började byggas 1890 i Malmö och invigdes 1893. Varför det heter Folkets Hus och inte Arbetarnas hus tvistas det om. Arbetarnas avsikt med ett eget hus var att skapa en fristad i staden, brukssamhället eller bygden för den yttrandefrihet, mötesfrihet och de jämlikhetssträvanden som fanns i den unga arbetarrörelsens program och skulle bli fundament för det nya samhället man ville skapa. Folkets Hus skulle inte enbart vara ett ställe för arbetarna att mötas och bedriva politiskt och fackligt organisationsarbete på, utan också en fredad plats för mänsklig samvaro i studie- och bildningsarbete och i fest och glädje.

Köpings Folkets Hus historia är betydligt kortare, 80 år efter att man började bygga första Folkets Hus i Malmö, invigdes Köpings Folkets den 18 april 1970. Första gången som frågan var uppe att bygga ett Folkets Hus var redan 1907. Arbetarekommunen betalade då 200 kr i lokalhyra på ett år vilket var mycket pengar då. Det dröjde ända till 1929 innan man bildade Köpings Folkets Hus förening. Fackliga Centralorganisationen beviljade föreningen ett lån på 50 kr för att klara administrativa kostnader första året. Flera fackföreningar anslöt sig till Folkets Hus och tog ut en avgift av sina medlemmar, 5 öre per vecka. Under åren diskuterades många alternativ innan man satte spaden i jorden 4 november 1968. Totalkostnaden blev 8 miljoner kronor därav inventarier för 0,5 miljoner.

Köpings Folkets Hus byggdes för att i huvudsak vara ett möteshus. Folkets Hus skulle inte konkurrera med Folkets Parks verksamhet när det gäller egna danser. Köping hade fyra biografer 1970 varför det inte var aktuellt att bygga någon biosalong. Dessutom fanns Karlbergsaulan så det fanns inget behov av någon sådan lokal. De första föreningarna utöver politiska och fackliga organisationer som kom till Folkets Hus var bl.a. Korpen Bingo, PRO och Finska Föreningen. Dessa föreningar finns bland våra hyresgäster även idag. Finska Föreningen var under 70-talet och en bit in på 80-talet mycket aktiva med sina danser. Ofta var det mer än 1 000 personer på danserna och man hade cirka 45 danser per år.

Folkets Hus och verksamheten har naturligtvis förändrats med åren. Redan första året var man tvungen att bygga om då man inte hade något förråd att förvara bord och stolar i. Man flyttade garderoben till nedre foajén och gjorde om garderoben till förråd. 1979 gjordes en mer omfattande ombyggnad. Smaragden byggdes på taket mellan de båda huskropparna, uteterrassen byggdes in, en ny entré byggdes från baksidan genom fd bibliotekets bussgarage och på framsidan flyttade man ut glasväggen ca 5 m och fick då ett extra rum på cirka 30 kvm som blev Folkets Hushörna. Denna ombyggnad gick på ca 1.5 miljoner.

1989 flyttade Folkets Hus ner expeditionen till foajén i fd Folkets Hushörnans lokaler. 1994 byggdes restaurangen om för 3.3 miljoner plus inventarier för 1.5 miljoner kronor. Detta gjordes för att bereda plats för gymnasieskolans restaurangprogram. 1999 fick Opalen en upprustning. Vi byggde dessutom ett podium på sidan där nu ett 80-tal personer kan sitta.